Arthur – ett lyckat norskt-svenskt samarbete

    Arthur är en radar som kan upptäcka ett mynt inte större än en krona. Den skarpseende radarn är frukten av ett framgångsrikt norskt-svenskt samarbete. Arthur används idag bland annat av svenska, norska och brittiska försvarsmakten.

    En tisdag i april 1999 överlämnades de första exemplaren av radarsystemet Arthur. Platsen var väl vald: Fredrikstens fästning i norska Halden, där kung Karl XII stupade år 1718. På den tiden var Sverige och Norge i krig. I nutid är de båda grannländerna istället tätt involverade i ett försvarssamarbete, vilket den högtidliga ceremonin markerade. Det nya radarsystemet hade därtill utvecklats i ett nära samarbete mellan svenska Ericsson Microwave Systems och dess norska dotterbolag, Ericsson Radar i Halden.

    Arthur, som betyder Artillery Hunting Radar, är en elektroniskt styrd artillerilokaliseringsradar. Den kan lokalisera främmande artilleri på avstånd upp till 60 kilometer. Närvaron av Arthur innebär att man kan räkna ut exempelvis krypskyttars position och tidpunkt för skotten. När beskjutningen av Sarajevo var som värst under Balkankrigen ville FN genast ha en Arthur på plats. Förfrågan övervägdes också av Ericsson, men företaget bedömde att systemet då tyvärr ännu inte var fullt utvecklat.

    Föddes på 1980-talet

    Idén till Arthur föddes redan under första halvan av 1980-talet. De utländska system som fanns, till exempel i USA, ansågs inte lämpade för den svenska terrängen. Ericsson och PEAB var de två medtävlarna i kampen om projektet. Det fördröjdes flera gånger och först 1987 skulle slutofferten lämnas in. Ericsson Microwave Systems hade då fullt upp bland annat med utvecklingen av den nya generationen Giraffe inklusive Sea Giraffe och slutofferten trycktes och sorterades in i pärmar sista kvällen och flögs till Stockholm av sekreterare Britt Hansen för inlämning endast en timme före offerttidens utgång!

    Det sägs att man på PEAB var förvissad om att Ericsson vid tidpunkten saknade resurser att utveckla en artillerilokaliseringsradar och förvåningen och bestörtningen var därför stor när försvaret meddelade att Ericsson hade vunnit upphandlingen. Ordern lämnades gemensamt av det svenska och norska försvaret.

    Ett unikt projekt

    Arthurprojektet var unikt, eftersom det var första gången som Sverige och Norge tillsammans utvecklade, producerade och levererade ett försvarssystem. Systemet fick en hög grad av automatik inbyggd. Utan att operatören ingriper kan det upptäcka, lokalisera och klassificera målen, som kan vara artillerield, granater från granatkastare eller raketer. All information sänds automatiskt till en stridsledningscentral.

    Radarn installerades i Hägglunds bandvagn BV 208. I början av 1990-talet skedde fältprov och utvärdering av Arthurradarn med tillfredsställande resultat. I december 1996 fick Ericsson en order värd 650 miljoner kronor på serieleveranser av radarsystemet till de norska och svenska försvaren. Ett år senare köptes systemet även av det danska försvaret. I april 1999 kunde, som nämnts, de första exemplaren överlämnas i närvaro av de norska och svenska försvarsministrarna. Genom åren har Arthur uppgraderats och förbättrats och används på flera håll i världen, bland annat vid den hårt bevakade gränsen mellan Sydkorea och Nordkorea. Sydkorea köpte in systemet år 2009 för att öka säkerheten för landets befolkning i den spända konflikten mellan grannländerna. Inom 90 sekunder kan Arthur varna Seoul om ett fientligt anfall skulle vara på väg att drabba huvudstaden – betydligt snabbare än jämförbara system och något som skapar en tryggare vardag för sydkoreanerna.