Svenskbyggda robotar hos Saab

    Robotverksamheten inom Saab har en lång historia. Det började redan på 1940-talet då den svenska marinen hade behov av lufttorpeder. Senare blev robotar en viktig del av utrustningen på de militära flygplanen.

    Det var kanske ingen självklarhet att Saab skulle börja ägna sig åt robottillverkning. Men den karismatiske vd:n på 1950- och 60-talen, Tryggve Holm, ansåg att robotsystemet var en given produkt.

     

    Allt började med ett initiativ från marinen. Kommendörkapten Johan Gabriel Oxenstierna, känd olympisk medaljör i femkamp, kontaktade vintern 1946 Saab och STAL i Finspång för utvecklingen av en lufttorped. Tanken var att Saab skulle utveckla och tillverka skrov och styrautomat, medan STAL skulle ha hand om drivaggregatet.

     

    Precis som i fallet med flygplanens nya jetteknik var det tyska rön som låg bakom utvecklingen av robotarna. I södra Sverige hade några tyska V1- och V2-raketer kraschat och resterna togs om hand och analyserades av det svenska försvaret.

     

    Ett par unga tekniker, Artur Bråsjö och Bengt Sylvan, sattes att lösa uppgiften att utveckla den nya roboten, som fick beteckningen Robot 310. Fortfarande hade man ingen elektronik inbyggd i robotarna, utan fick förlita sig på finmekanik och pneumatik. Den första provskjutningen från Karlsborg på hösten 1946 blev misslyckad. Motorn stannade och roboten störtade i vattnet. Det första lyckade försöket skedde på sommaren 1947 och blev den första svenskutvecklade lufttorpeden.

     

    Det dröjde till slutet av 1950-talet innan Saab gav sig i kast med ett nytt, eget robotprojekt – fjärroboten 330. Roboten skulle med en rammotor uppnå en hastighet av M 3,6 och räckvidden uppgavs till 800 kilometer. Utvecklingen av datorsystem för styrning blev en viktig grundsten för den verksamhet som senare utvecklades till Datasaab.

     

    Nästa större projekt handlade om en attackrobot som ursprungligen kallades Robot 305 och senare fick beteckningen Rb05A. Den var tänkt som beväpning på Saab 37 Viggen för att använda mot markmål, men kunde också nå vissa sjömål. Den styrdes med hjälp av en radiolänk och drevs av en raketmotor utvecklad av Flygmotor.

     

    Ett särskilt sjömålsrobotsystem för den svenska marinen hade satts igång i Frankrike i slutet av 1950-talet. Men 1960 fick Saab en förfrågan om att ta över ansvaret för programmet, som döptes till Rb08A. Roboten levererades i två versioner, en för jagare av typ Halland och en för kustrobotbatterier. Roboten var försedd med radarmålsökare.

     

    År 1963 började Saab utveckla en förbättrad version av en Robot 304, som hade tillverkats av försvarets egna verkstäder. Det var en attackrobot som nu var tänkt att anpassas för användning på Viggen. Rb04E började levereras 1974.

     

    Nästa uppdrag gällde en jaktrobot, också avsedd för Viggen. Ett viktigt steg togs nu inom elektronikområdet då man beslutade att införa en dator i signalbehandlingen för första gången i Saabs historia. Att använda digital signalbehandling motiverades med att det gav större flexibilitet, tillgängligheten på komponenter förväntades bli bättre, seriekostnaderna kunde hållas nere och man kunde låta hårdvaru- och mjukvaruutveckling överlappa varandra. Men på grund av bristande försvarsmedel måste utvecklingen av detta robotprojekt, benämnt Rb72, avbrytas 1978.

     

    Beskedet innebar en kris för Saabs robotverksamhet. Men företaget gav inte upp. Trots att den svenska marinen hade beställt en amerikansk sjömålsrobot för ytattackfartygen valde Saab att utveckla en egen variant med turbojetmotor. Efter en rad politiska turer beslutade staten 1979 att beställa Saabs nya robotsystem med beteckningen RBS15 som huvudbeväpning på marinens Spica II patrullbåtar.

     

    Roboten drevs av en jetmotor (plus startraketer) med en räckvidd på 70 kilometer. RBS15 blev klar för operativ tjänst 1984. Senare anskaffade marinen även robotsystemet för sina kustkorvetter liksom för kustartilleriet. En exportversion såldes till finska marinens robotfartyg. Vid sidan av de marina tillämpningarna utvecklade Saab en flygburen version av RBS 15, främst avsedd för Gripen.

     

    År 1983 bildade Saab Combitechgruppen och robotverksamheten kom att bedrivas inom ett dotterbolag, Saab Missiles. För att samordna viss robotverksamhet, framför allt i marknadsföringsfrågor, bildade Saab och Bofors 1978 ett gemensamt dotterbolag, Saab-Bofors Missile Corporation.