Människorna

    Det är medarbetarna som skapar företaget. När man skriver den stora historien och tecknar de långa linjerna är det inte alltid så lätt att synliggöra de många enskilda insatserna på verkstadsgolven, i företagsmässen eller på ekonomikontoret. Det handlar om tiotusentals och åter tiotusentals människor som genom åren har bidragit till att bygga upp dagens Saab.

    Antalet arbetstillfällen kan räknas i många tiotusentals i det vittförgrenade företagsträd av mer än hundra olika bolag som dagens Saab kan räkna släktskap med. Där finns allt från kalkutvinning i Larsbo och emaljeringsverk i Ronneby till produktion av plasthallar i Gamleby och montering av tunnelbanevagnar i Linköping.

     

    Vi hittar svetsarna som löd samman skroven till de jättelika oceanångarna på Kockums och lancashiresmederna som kämpade i hettan vid härden på Bofors bruk. Vi hittar damerna som skar ut plexiglasskivorna Bonoplex i Tidaholm och ingenjörerna som konstruerade turbosystem till nya Saab-bilar. Alla anställda behövdes och alla hade uppgifter som var av betydelse för slutresultatet.

     

    Vi hittar också den arbetskraftsinvandring som haft stor betydelse för utvecklingen av svensk industri. Tyskar, valloner och fransmän utvecklade det svenska bergsbruket redan på 1500- och 1600-talen. Amerikanska ingenjörer hjälpte till med utvecklingen av Saabs första flygplan i Linköping i slutet av 1930-talet. Efter andra världskriget kom skickliga industriarbetare från norra Italien till såväl Karlskoga som Malmö och Linköping. Andra anställda hade sina rötter i Finland, Jugoslavien, Ungern, Polen och andra länder. I nutid är ett företags internationella prägel en självklarhet och en betydelsefull resurs med medarbetare från hela världen.

     

    Genom historien finns också namn som har gjort avtryck, personer som blev banbrytande som uppfinnare eller företagsledare. Det gäller förstås en person som Alfred Nobel (1833–1897), vars investeringar i Bofors lade grunden till den moderna svenska försvarsindustrin. Men här finns också namn som Sven Wingquist (1876–1953), kullagrets uppfinnare och i många år styrelseordförande för Bofors samt även styrelseledamot när Saab grundades, och Tryggve Holm (1905–1993), som växte upp i Bofors och blev legendarisk vd för Saab och slutligen även styrelseordförande i Bofors.

     

    Här finns även hela släkter, som Kockums i Malmö, som byggde upp ett stort företagsimperium med ett skeppsvarv som blev världsledande.

     

    Främst förknippar vi Saab och försvarsindustrin med de besjälade ingenjörerna. Ett exempel är Erik Bratt (1916–2010), Drakens chefskonstruktör. Bratts flygintresse väcktes redan i 4-årsåldern när han för första gången såg ett flygplan. Han fick sedan vara med om en enastående snabb utveckling inom flyget och tog själv flygcertifikat 1937. Efter en allvarlig motorcykelolycka ville flygvapnet inte anta honom som militärflygare. Trots allt fick han chansen och examinerades som en av de första silvervingeflygarna. Under sin civila karriär kom Bratt att arbeta 36 år på Saab, från 1945 till 1981. Erik Bratt berättade om sitt liv i memoarerna Silvervingar.

     

    Saab har en vision om att alla ska kunna känna sig säkra. Det är en mänsklig rättighet. Där finns motivationen och drivet som får medarbetarna att gå till jobbet för att ständigt utveckla, anpassa och förbättra nya metoder, smartare tekniska lösningar och hållbara produkter som kan bidra till att förverkliga visionen om ett säkrare samhälle.

    Artiklar - Tema Människorna