Tryggve holm – VD under saabs rekordår

    Få personer väver som Tryggve Holm ihop historien om Bofors och Saab – och på sitt sätt hela det industriella Sverige. Hans pappa var Boforsdisponent. Själv blev han ingenjör på Bofors, vd för Saab under rekordåren på 1950- och 60-talen och slutligen ordförande för SAF – samt styrelseordförande i Bofors!

    Tryggve Holm var en respektingivande chef. Han hade en tordönsstämma och en ”bitsk intelligens”, men stod nära arbetarna på golvet och drevs av en vision om ett förtroendefullt samarbete inom företagen mellan alla grupper av anställda.

    Holm föddes 1905 i Kristinehamn och växte upp på Bofors herrgård. Fadern var disponent Hans Th. Holm, chef för Bofors åren 1920–1932. På den tiden fanns inte brukshotellet ännu och all representation ägde rum i hemmet.

    ”Vi levde intensivt med affärsverksamheten. Det stora huset var ofta, ofta fullt av svenska och utländska gäster. Det var väl inte alltid uppskattat av oss tonåringar. Men det skulle vara så, vi skulle vara med”, berättade Tryggve Holm om uppväxtåren i en intervju.

    Punsch och sjöutflykter

    På julen stöptes ljus i det stora köket. Disponent Holm bryggde punsch i ansenliga mängder och när jullunchen var framdukad deltog alla familjens gäster och den stora stab av tjänstefolk som huset och umgänget krävde. Till julottan for man med häst och släde. Mellandagarna ägnades åt utflykter, bland annat till sjön Alkvettern där familjen Holm hade ett fritidshus.

    Men det mesta av tiden upptogs av intensivt arbete. Tryggve Holm fick tidigt inblickar i de stora affärerna. År 1921 arbetade han en sommar som filarelev med en holländsk bergskanon som skulle provas i konkurrens med ledande kanonfirmor.

    ”Jag hade tydligen varit en god filare, för efter utprovningen fick Bofors om några år sin första verkligt stora beställning efter första världskriget. Bofors hade fått sitt genombrott på den internationella marknaden.”

    Men 1920-talet var en prövningarnas tid för Bofors. Julen 1928 var Hans Th. Holm på tjänsteresa i Turkiet. På själva julafton kunde han telegrafera hem till familjen att Bofors hade kammat hem den dittills största ordern på kanoner i konkurrens med franska Schneider, tjeckiska Skoda och engelska Vickers. Det var en vändpunkt i företagets historia.

    Direktör Tryggve Holm
    Tryggve Holm var en visionär som såg till att 1953 starta Saabs elektronikproduktion, det som senare skulle bli Datasaab, och under hans ledning fick Saab uppdraget att utveckla flygplan 37 Viggen – på den tiden Sveriges största försvarsprojekt. Okänd fotograf.

    En Amerikaresa

    Tryggve Holm hade nu siktet inställt på en karriär inom järn och stål. År 1929 tog han examen som bergsingenjör på KTH. Efter en kort period i Bofors som stålgjutare åkte han över Atlanten till USA för att som stipendiat studera vid Carnegie Institute and Technology och på SKF Research Laboratory. Därefter fortsatte han till Philadelphia och byggde bland annat en apparat som mätte ljudet i kullager.

    Det var i USA som Holm fick upp ögonen för en annan syn på arbetsgemenskap och mindre av hierarkier. I en intervju lade han närmare ut texten om hur han menade:

    ”Samarbete på alla nivåer kan bara vara till fördel för arbetslivet och hjälper oss att uppnå klasslösheten i detsamma. Jag kan nämna att jag redan i min ungdom tog starkt intryck av USA i detta hänseende – där har aldrig funnits några klasskillnader mellan olika grupper av anställda, och jag anser att man där fullt uppnått det 'klasslösa arbetslivet'. Detta har alltid varit för mig vad man borde eftersträva och jag tror att vi är på god väg.”

    Åter på hemmaplan

    Men Tryggve Holm längtade ändå hem till Sverige och 1936 blev han, bara 31 år, stålverkschef i Bofors. Fyra år senare gick flyttlasset till Linköping, där han övertog chefskapet på ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den förre chefen Ragnar Wahrgren hade utsetts till vd för det nya Saab.

    På ASJ lyckades Holm bland annat ro hem kontraktet att tillverka alla tunnelbanevagnar i Sverige, en stororder inför öppnandet av tunnelbanan i Stockholm 1950.

    Året var 1950 då Tryggve Holm bytte direktörsstol i Linköping: från det gamla ASJ till uppstickaren Saab. Där började han genast med att utlokalisera produktionen av trafikflygplanet Scandia till Nederländerna för att bereda plats åt tillverkningen av Saab 29, Flygande Tunnan, i fabriken i Linköping.

    Tryggve Holm, vd framför Saab-95 och Saab-35
    En stolt vd, Tryggve Holm, poserar framför Saab 95 och Saab 35 Draken i oktober 1959. Foto: Johansson/Thuresson.

    Vd för Saab under rekordåren

    Det var under Holms tid som vd, åren 1950–1967, som Saab utvecklades till att bli en verklig storindustri. Han var en visionär som såg till att 1953 starta Saabs elektronikproduktion, det som senare skulle bli Datasaab, och under hans ledning fick Saab uppdraget att utveckla flygplan 37 Viggen – på den tiden Sveriges största försvarsprojekt. Han uppmuntrade också utvecklingen av ett robotprogram i samarbete mellan Saab och Bofors.

    Tryggve Holm var inte bara en visionär, utan även en skicklig affärsman i den praktiska vardagen. Bland annat förhandlade han fram flera fördelaktiga affärsavtal, till exempel en svensk generalagentur för Chrysler.

    Han var, på ett kanske litet gammaldags patriarkaliskt sätt, stolt över Saabs yrkeskunniga ingenjörer och arbetare och införde ett antal belöningsprogram som skulle motivera till ytterligare förkovran. Kvalitet var en viktig ledstjärna – det som var Saabs stora konkurrensfördel – och Holm lade ner stora satsningar på ett kvalitetsinspektionsprogram. Under hans tid gick det en kvalitetsinspektör på 16 anställda.

    Efter sin tid på Saab var Tryggve Holm ordförande i Svenska arbetsgivareföreningen, SAF. Han blev också ledamot av styrelsen för Bofors 1968 och företagets nye styrelseordförande 1974. År 1986 utnämndes han till teknologie hedersdoktor vid Linköpings universitet. Tryggve Holm gick ur tiden den 18 oktober 1993.