Mitt i samhället

    Försvarsindustrin förknippas främst med militära ändamål. Det är en naturlig sammankoppling. Men den andra sidan av myntet är de många produkter och satsningar som kommit till nytta i det civila samhället: allt från passagerarflygplan och oceanångare till Sveriges första datorer, huvudvärkspulver och trafikledningssystem. Allt detta och mycket mer är också en väsentlig del av Saabs historia.

    Det är nästan omöjligt att räkna upp allt som Saabkoncernen har bidragit med i det svenska samhället. Det handlar om en lång rad produkter, nya uppfinningar, oväntade tillämpningar och hela mjukvarusystem som har fått en avgörande påverkan på samhällsutvecklingen.

     

    Ett betydelsefullt tema är säkerhetstänkandet inom Saabs flygmaskiner som kom att smitta av sig på personbilsindustrin, bland annat Saabs egna småbilar. Det ledde fram till en ny syn på trafiksäkerhet och hälsa, bland annat säkerhetsbälten och krockkuddar, mer ergonomiskt utformade säten och ett miljöperspektiv på bilen.

     

    Ett annat viktigt område är IT-utvecklingen, som föddes med behovet av en dator för navigation i Saabs militära flygplan. Ur det utvecklades dotterbolaget Datasaab som kom att bli pionjär på flera områden, bland annat datoriserade affärssystem och bank- och kassasystem. Det lade grunden till Sveriges starka ställning inom IT.

     

    Här kan också nämnas utvecklingen av läkemedel inom dåvarande Bofors Nobelkrut, bland annat Sveriges första huvudvärkspulver och olika smärtstillande läkemedel. Vem kunde tro att Alfred Nobels intresse för dynamit och kanoner skulle utmynna i den sortens mildrande och läkande produkter, men så var det!

     

    Det största industriprojektet i svensk historia, JAS 39 Gripen, har bidragit med en lång rad spillovereffekter som trots de höga utvecklingskostnaderna lett fram till en väsentlig samhällsnytta. Gunnar Eliasson, professor emeritus vid KTH, räknar i sin bok Synliga kostnader, osynliga vinster med att statens investering har återbetalats till samhället 2,6 gånger om. Satsningen på Gripen gav svensk industri ett friskt kunnande och ett flöde av olika teknologier som många företag och myndigheter har kunnat dra nytta av. Gripenprojektet fungerade ungefär som en teknisk högskola.

     

    Det går även att se samhällsnyttan i mikroperspektivet. Många har fått sin ekonomiska försörjning inom Saab, växt som människor och fått en möjlighet att bidra med sin begåvning på olika områden.

     

    Saab och alla de anknutna bolagen har varit en stöttepelare i samhället. Utan Saabs flygindustri hade Linköping kanske inte blivit en universitetsstad och utan Bofors hade Karlskoga kanske aldrig blivit en stad överhuvudtaget. Kronans skeppsvarv i Karlskrona utgjorde stadens själva födelse på 1600-talet och med dagens Saab Kockums lever varvstraditionen vidare i hjärtat av staden.

     

    Många är de orter runtom i hela Sverige, och i många av världens länder, där Saabkoncernen varit – och är – en viktig del av lokalsamhället: som en trivsam och inspirerande arbetsplats, en smältdegel för ny kunskap och som en motor i samhällsutvecklingen, men också som ett namn som inger framtidshopp om ny teknik och nya lösningar på de säkerhetsproblem som människan ställs inför. Det var viktigt för gårdagens generationer, och säkert kommer det att förbli så även för framtidens generationer.

    Artiklar - Tema Mitt i Samhället