Saab formade det moderna linköping

    Under de senaste hundra åren har Linköping gjort en hisnande resa: från en stad med lantlig prägel till en betydande industri- och universitetsmetropol. Idag är Linköping Sveriges femte största kommun sett till antalet invånare. Och det är Saab – och föregångaren ASJ – som haft en stor del i utvecklingen av staden och regionen.

    I början av 1900-talet var Linköping fortfarande en stad med en påtaglig lantlig karaktär. Där fanns historiska anor med domkyrka och slott för landshövdingen, och en viss handel, men industri i modern bemärkelse saknades nästan helt. Bland de få större näringarna fanns till exempel pianofabrik, repslageri, tobaksfabrik och bryggeri.

    Flygfoto över ASJ
    Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, etablerades i Råbergaområdet i Tannefors i Linköping 1907. År 1930 tillkom flygplansavdelningen, ASJA, som blev grunden till Saab. Flygfoto. Foto: Sandh Repro.

    Det industriella genombrottet kom först med ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna, som etablerades i Råbergaområdet i Tannefors 1907. Att denna fabrik hamnade i Linköping fick en avgörande betydelse för framtiden. Än idag verkar Saab på samma klassiska industrimark. Kopplat till ASJ etablerades även andra industrier i Råberga och Tannefors såsom NAF, Nordisk Armaturfabrik.

    ASJ hade en inriktning på järnvägsvagnar, men valde 1930 att göra en djärv och framsynt satsning: att inleda tillverkningen av flygplan. Ingenjörer, konstruktörer och ritare blev växande yrkeskategorier. Några år senare, 1939, etablerades Saab på ASJ:s fabriksområde och en ny epok tog sin början.

    Det svenska flygvapnet expanderade kraftigt och Saab var huvudleverantör. Ett myller av människor strömmade in genom fabriksgrindarna varje morgon. Åren 1940–1942 anställde företaget 1 500 personer och fortfarande några år därefter cirka 500 personer per år.

    Arbetskraften rekryterades till en början från Linköping och närområdet. Efter andra världskriget var bristen på arbetskraft så stor att man ”skrek” efter personal. Många ingenjörer kom från hela landet till Linköping. Företaget rekryterade också utomlands, bland annat från de verkstadstunga distrikten runt Turin i norra Italien.

    En stad i staden

    Saab kom snart att sätta sin prägel på Linköpings stadsbild. Tannefors blev en stad i staden. Ett modernt samhälle växte upp. Där fanns skolor, bibliotek, kaféer, idrottsplats, bensinmack, frisörer och en mängd olika affärer som speceri-, mjölk-, fisk- och charkuteriaffärer.

    Omkring 1970 hade dåvarande Saab-Scania växt till en stor koncern med cirka 30 000 anställda fördelade på 25 orter. Nästan en tredjedel hörde hemma i Linköping. Där fanns ungefär 8 000 av företagets anställda. Saabs betydelse för Linköping illustreras av att omkring var femte Linköpingsbo hade sin utkomst från Saab.

    Saabs anläggningar i Linköping
    Saabs anläggningar i Linköping blev nästan ”en stad i staden”. Foto: Rolf Wall.

    För många Linköpingsbor var det Saab som gällde från morgon till kväll. Företaget var en mötesplats även på fritiden. Utbildning tillmättes en stor betydelse, inte bara industriskolan, utan kurser i allehanda ämnen. De Saabanställda kunde fortbilda sig inom allt från flygteknik till språk och livsåskådning. Kultur fick också ett stort utrymme. Man satte upp revyer och visade film, hade kör- och musikaftnar och den nationellt uppmärksammade konstföreningen ordnade konstutställningar.

    Idrotten hade en viktig roll

    Idrotten spelade en alldeles särskild roll för sammanhållningen och för att väcka intresse även på riksplanet. År 1941 bildades IF Saab av ett gäng ungdomar som jobbade på företaget. Föreningen hade sektioner för bandy, boxning, bordtennis, fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, orientering, cykel, skidor, tennis och varpa. De stora framgångarna på elitnivå kom främst inom handboll, fotboll och bordtennis. Saab korades till svenska mästare i handboll tre gånger: 1968, 1973 och 1974.

    Även fotbollslaget uppnådde goda resultat. Saabs vd Tryggve Holm framhöll 1958 att laget var ”företagets ambassadör runtom i landet och utvecklas till att bli en sammanhållande faktor för alla kategorier anställda, en länk i den kedja som vi kallar vi-anda. Den stärker oss i vårt arbete”.

    Laget tog klivet upp till herrallsvenskan 1973 och tillhörde högsta serien en säsong. År 1981 slogs laget samman med BK Derby till Linköpings FF.

    Vägen till ett universitet

    Även för den högre utbildningen och tillkomsten av Linköpings universitet har Saab gjort en viktig insats. Drömmen om ett högre lärosäte i staden är gammal. Redan på 1600-talet fanns förslag om att inrätta ett universitet i Linköping. År 1843 grundades folkskollärarseminariet, vilket på 1920-talet inspirerade till tanken på ett särskilt humanistiskt lärosäte. På 1950-talet dammades dessa idéer av med förslag på en lärarhögskola, industrihögskola och medicinsk högskola.

    År 1956 inleddes ett samarbete mellan Samuel Bergbäck och Saab-direktören Lars Brising, som bildade en särskild delegation för att driva frågan om en industrihögskola förlagd till Linköping.

    Resultaten kom i etapper. År 1963 fattade riksdagen beslut om en teknisk magisterutbildning och 1965 om att förlägga flera tekniska och medicinska utbildningar till Linköping. Samma år beslutades att Stockholms universitet skulle inrätta en filial i Linköping med utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Det blev grunden till en filosofisk fakultet. År 1969 etablerades en högskoleenhet med tekniska och medicinska enheter och året därpå slogs de tre enheterna samman till Linköpings högskola.

    År 1975 fick den unga högskolan universitetsstatus. Samma år blev Linköpings universitet först med att erbjuda en civilingenjörsutbildning i datateknik med en naturlig anknytning till det stora tekniska kunnande som Saab hade byggt upp genom Datasaab sedan 1950-talet.

    Under decennierna som gått sedan dess har universitetet och Saab haft ett nära och givande samarbete. En stor del av Saabs anslag till forskning och utveckling satsas i Linköping och kommer universitetet till del. Många av universitetets studenter gör sina examensarbeten på Saab, företaget erbjuder praktikplatser och har också flera industridoktorander verksamma på Linköpings universitet.

    Det nära samarbetet underströks vid en ceremoni 2014 då universitetets rektor Helen Dannetun och Saabs vd Håkan Buskhe undertecknade ett avtal om strategiskt partnerskap för en samverkan som ska avsätta nya positiva resultat i framtiden.

    Idag har Linköpings kommun mer än 150 000 invånare. Fortfarande är Saab den största privata arbetsgivaren med drygt 4 000 anställda. Men det är inte hela bilden av flygets betydelse för staden. Enligt en kartläggning av Linköpings näringslivsbolag sysselsätter flygklustret i staden omkring 15 000 personer, alltså omkring tio procent av kommunens invånare.