Saab 37 Viggen

    Projekten blev allt större och mer avancerade. Saab 37 Viggen var det första flygplan utanför USA som utrustades med en dator och skulle också kunna starta och landa på korta banor.

    Målsättningen var att utveckla ett enhetsflygplan, som kunde klara av att genomföra såväl jakt-, som attack- och spaningsuppdrag. Styckepriset per plan blev allt dyrare. Det fanns stora vinster att göra om man kunde få allt samlat i en enda flygplanstyp. Diskussionerna hade varit många och långa. Bland annat studerades en attackversion av Draken, kallad Saab 36. Men dessa ”Superdrakar” gillades inte och projektet lades ner.

    Ingenjörerna på Saab ritade och slängde i papperskorgen upprepade gånger. Omkring 200 konstruktionsutkast lär ha tagits fram innan det slutligen fanns ett koncept som verkade hålla måttet. De avgörande besluten för vad som skulle bli den nya Saab 37 Viggen fattades i årsskiftet 1961–62.

    I december 1961 informerades Saab om att Flygförvaltningen valt en militär version av en ny amerikansk civil motor, Pratt & Whitney JT8D, för det nya enhetsflygplanet. En konsekvens blev att det var naturligt att flygplanet skulle bli en delta med nosvinge.

    Pressvisning av flygplan 37-0.
    Pressvisning av Saab 37 Viggen år 1965. Den största nyheten var datorn, eller centralkalkylatorn som benämningen var i början. Foto: Å. Andersson.

    I april 1962 utsåg Flygförvaltningen Saab till huvudleverantör för det nya planet, som gick under namnet System 37. Nu fick också allmänheten kännedom om vad som var dåtidens största svenska industriprojekt. En speciell avdelning inrättades på Saab, Central Beredning System 37 (CB37), med Harald Schröder som chef. Omkring 300 personer var involverade i det konstruktionsarbete som nu tog fart på allvar.

    Bakom kulisserna fanns dock politiska spänningar. Flygvapnet hade redan 1961 skrivit ett avtal med Saab där staten garanterade att utvecklingskostnaderna skulle täckas under de kommande tre åren. Regering och riksdag informerades långt senare om avtalet då projektet redan hade kostat 150 miljoner kronor.

    Och projektet svällde. En kris uppstod 1964 då det stod klart att kostnaderna skulle bli betydligt högre än planerat. Vid årsskiftet 1964–1965 var cirka 1 400 personer sysselsatta i 37-arbetet och 1966 hade antalet stigit till över 2 000.

    Men flygplanet blev klart och den 8 februari 1967 kunde det första provflygplanet starta från Saabfältet i Linköping. Namnet Viggen kommer av åskviggarna som Tors hammare dundrar fram i nordisk mytologi. Namnet var även en referens till nosvinge-konfigurationen, en ”canard” eller ank-konfiguration, som Viggen anspelade på.

    Inte oväntat medförde den nya utformningen en hel del problem som upptäcktes vid flygutprovningen men även efter det att leveranserna till flygvapnet hade inletts 1971. Efter ett antal haverier och modifieringar blev Viggen ett mycket effektivt vapensystem och speciellt jaktversionen JA 37 ansågs under många år vara Europas bästa jaktplan.

    Kamouflagemålad 37 Viggen
    Saab 37 Viggen i kamouflagemålning. Året var 1974. Foto: Å. Andersson.

    Den största nyheten var datorn, eller centralkalkylatorn som benämningen var i början. Med den information som piloten i Viggen fick från datorn hade han möjlighet att självständigt verka på ett sätt som var helt omöjligt med tidigare system.

    Viggensystemet blev ryggraden i det svenska flygvapnet under tre decennier. Antalet plan blev dock mycket mindre än tänkt, bara 329 mot planerade 831, och kostnaden per enhet blev därför högre än förutsett. Viggen byggdes i flera versioner: AJ 37 för attack, SH och SF 37 för havs- respektive fotospaning. Dessa uppdaterades senare till AJS 37. Utöver dessa användes Sk 37 för utbildning och JA 37 för jakt. Sk 37 modifierades senare till 37E för telekrig och Gripen-teknologi infördes i den mycket potenta uppdateringen JA 37 Mod D.

    Den 29 juni 1990 var en historisk dag på Saabs flygfält i Linköping. Då överlämnades den sista leveransen av JA 37 Viggen till Flygvapnet. Saabs vd Georg Karnsund påminde om långsiktigheten i programmet. ”Betänker man att Viggen kommer att flyga minst 20 år till, sträcker sig hela detta projekt över 50 år”.